Ibland blir jag lite mörkrädd. Då tänder jag en lampa.
Men när jag blir rädd för den vinkeln som samhället tar, då hjälper inte lampor. Jag skulle kunna tända stora arenalampor, men det skulle inte hjälpa. Jag skulle fortfarande vara rädd.
Nu pratar jag inte enbart om all den här bantningshysterin, utom även om det andra som cirkulerar på nätet.
Allt tjafs som unga människor (framför allt unga tjejer) matas med dagligen.
Böcker skrivna på rosa papper om hur man shoppar smartast, bilder där det plutas med läpparna, brösten syns, bloggar skrivna om vart du hittar de där byxorna, den där väskan, bh:n, linnet, löshåret, nåt annat tjafs som INTE BORDE spela någon roll... (men gör tyvärr det ändå)
Idag handlar det inte om att vara sig själv. Idag handlar ALLT om vart du hittar ALLT som ALLA andra har.
Man ska dricka champagne, bära väskor för tusentals kronor, shoppa på NK, åka på semester och bo 5 - stjärnigt (men gärna klaga ändå), ha 3 kg smink, vara smal, bära märkesvaror (skor, kläder och allt där i mellan).
Frasen "den kostade BARA 3500 kr" är väldigt vanlig idag. Och detta som kostar BARA 3500 kr är inte en ny dator. Nej, det är en jäkla väska. Eller ett par skor. Eller kanske till och med ett par byxor.
Jag sitter just nu på min altan. Jag ska snart gå till jobbet. Jag har på mig tajts från en av de större klädesbutikerna (vägrar säga vilken), två par idag, ett par är svarta och ett par är vit/svart randiga. Kostade 198 kr ihop. Sen har jag ett linne för 49 kr från samma affär. Underkläder och strumpor kostade 300 kr ihop. Väskan som jag sen slänger på ryggen kostade mig 10 kr. Munkjackan jag drar på mig kostade 150 kr, och mina skor 299 kr. Skorna är det enda som är helt nytt.
Jag har en egen stil. Jag är rätt stolt över den. Jag är inte som andra. Jag är tjock och konstig.
Jag kanske också ska skriva en bok om hur man shoppar smartast. Hur man får ut en hel garderob för dessa 3500 kr (och inte bara en grej).
Varför kan inte de tjejer som faktiskt är ganska stora på nätet, de som anses vara en förebild verkligen använda sina kunskaper till nåt vettigt? Lära folk att det är inte vad du har på dig som är viktigt. Det är DU, som person som är viktig. Det är inte livs avgörande att köpa en väska för 3500 kr. Det är inte livsavgörande att åka på All-inclusiv och bo 5 - stjärnigt. Det betyder inget. DU som person betyder! Du är unik, och det finns ingen som du. Däremot så finns det jäkligt många andra med den där väskan, de där byxorna, det där löshåret.
Varför är det så viktigt att vara som alla andra?
Jag varken strävar efter, eller tänker vara som alla andra. Det är inte jag som är annorlunda, det är de andra som är kopior av varandra.
(Gäller dock inte alla, så alla behöver inte ta åt sig!)
Men vet du vad, jag:
Löv U alla (för den du är)
Över and out
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar