Dagen började inte riktigt som jag hade planerat. Jag hade ställt klockan på 5.30, men istället så slog jag upp de blå 4.40. Som sagt, inte riktigt vad jag hade planerat. Men sånt är livet. Jag är tämligen övertygad om att jag överlever. Har en lång dag framför mig, men det är inte direkt första gången.
Igår (måndag) tog jag första tabletten av Pergotime. Och jag kan lova att jag känner av att jag fått in nåt i min kropp som jag inte är van att ha där. Vissa stunder under dagen igår var fruktansvärda. Jag mådde illa och hade så jäkla ont i magen. Kom dock på en rätt roligt beskrivning av smärtan.
"Det känns som att det sitter en liten goblin och boxar på min äggstock. Han slår till, och frågar sen om det gjorde ont. Sen så gör han det igen, och igen, och igen."
Inte direkt den skönaste känslan i världen alltså... Men om detta funkar så kan han få sitta där inne och boxas hur mycket han vill. Det är värt det!
Önskar dock att min rygg kunde ge 14 i att bråka med mig samtidigt. Det blir liksom en sak för mycket. Jag kan, utan att överdriva, beskriva det som att det sitter en planka i ländryggen. Och denna planka trycker på musklerna och nerverna så mycket den bara kan. Jag är stenhård i ryggen. Och ja, det går ner i benen. Ungefär som ett ryggskott. Men det är inte ett ryggskott. Jag kan röra mig (nästan) obehindrat. Jag har bara ont. Väldigt ont.
Men förutom det så tycker jag nog det är rätt bra. Även om jag vaknade tidigt så sov jag bra. Jag har inte ont i huvudet, och jag har inte gråtit sedan i söndags (dessa jäkla hormoner). Dessutom fick jag en sån fin komplimang av en arbetskamrat igår. Jag delade med mig av min matlåda nämligen (lådorna är ju så himla stora, så det blir för mycket för mig att äta). Och ja, hon tyckte det var himla gott. Så gott så hon frågade om hon fick skicka sin bror på kurs hos mig (allt för att slippa laga mat själv likom). Då blev jag glad och rörd (men grät inte!). Det är de små sakerna som gör livet underbart ibland.
Under den här veckan sitter jag (och några till) i utbildning. Rätt kul att lära sig nya saker. Synd bara att vi är placerade i ett litet, litet rum med stolar som stoppningen försvann på ungefär samtidigt som muren föll. Min rygg blir inte gladare av det.
Det händer lite andra saker också denna vecka, men det tänker jag hålla hemligt en stund till. Så det så! Min blogg, jag bestämmer.
Nu kollade jag på klockan och konstaterade att det börjar bli dags att försöka ta sig ur pyjamasen och börja göra sig klar för att halka iväg mot jobbet. Kanske ska föreslå att vi ska ha utbildningen i mitt vardagsrum istället... Tror dock inte de skulle gå med på det. Men det är ett rätt trevligt förslag. Nä, göra sig i ordning var det.
Hoppas att du får en bra tisdag. Tänk på att det är du som bestämmer hur dagen ska bli. Du kan inte påverka andra, men det är du som bestämmer vad du ska ha för inställning till dem.
Löv U Alla
Över and out
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar